Lars,

Vi var några stycken i butiken och stämningen var hög med ganska utflippade diskussioner. Tills det var tid för mig att gå. Då pekade du på en liten kartong som det stod Rega på. Den hade kommit, en Rega Brio R som jag ska ha i ett litet rum (4 gånger 4 meter) för läsning, TV-tittande och lyssnande. Jag tog ett djupt andetag. Det var dags samla ihop utrustningen. Där stod Sonus Faber Toy som jag njutit av i butiken vid flera tillfällen. Och så, en dac, MyDac. Medan jag bar ut sakerna, pratade vi kablar, högtalarkablar och signalkablar. Budget/instegspriser… Tellurium Q Blue, min ”huskabel”, det skulle säkert fungera tänkte jag. Signalkabel då? Kimber, varför inte pröva Kimber? Jämfört med TQ BLue i budgetpris. Jag fick med mig att pröva en meter Kimber Tomik, och en halv meter av PBJ.

Men så var det en sak till. Du har låtit mig få uppleva hur mina 30.1 låter med signal genom kablar som Supra Sword och Nordost i deras serie ”Leif” (jag stannade lyssningen vid ”Blue Heaven”). I samtliga fall har de låtit mer, större, djupare och klarare än vad de gör med min huskabel. En platt kabel till instegspris är väl vad jag letar efter och jag tror egentligen jag hittat den. På väggen i affären hängde två rullar platta kablar, som såg ut som gammaldags antennkablar tyckte jag. Jag hade hållit dem i handen tidigare för de kom upp i en  diskussion om referenskablar bland prestigefyllda märken för  relativt mycket pengar… De där färgskimrande tunna banden, de där  flätade och de där grova kablarna med mytiska namn och  fantasieggande utseenden fanns med i diskussionen. Så står jag där  och håller tunna (2,2mm tjocka och 18,7mm breda))halvt  genomskinliga plastband i handen. Fyra trådar – röd, blå, vit, brun  – som hålls ihop parvis av fyra banankontakter i plast, fästa med  skruv. Plast!? DNM Solid Core Precision Speaker Cable. Den släpptes  2007 och finns nu 2013 i en version 2, ser jag på DNM;s hemsida.  Det visste jag inte då, när jag tog hem dem och satte upp Toy. Jag  hade nog egentligen bestämt mig för att sätta in TQ, och så prova  DNM på kul, men jag stog där igen med DNM i händerna och tittade  tveksamt på plastpluggarna. Du har redan gissat vad som hände. När  jag fått ihop kedjan med signal från en Bluray (en Panasonic BDT500), en HDMI till TV:n och en TQBlue signal-kabel till Brio R (har en platt TV men för gammal för att ha digital utgång så jag fick hämta min 2 meter långa TQ från phono-förstärkaren…) matade jag in CDn ”Cornelis vs Riedel” för att få någon uppfattning  av akustiska instrument och röst. Det lilla rummet fick en scen (!) och det som hördes därifrån var riktigt  öronvänligt rent och musikaliskt. De små SF Toy gav ifrån sig kontrabastoner och röster och blås så det var en fröjd. Det här första  intrycket står sig genom ett antal filmer (där jag i och för sig  inte sett Das Boot eller andra filmer med sjunkbomber eller stora  explosioner och kanske därför inte saknat djupbasen. Men de klarar svensk film med mumlig dialog, det kan jag lova. Hur mycket berodde det här på DNM nu då?

Innan jag testade TQ Blue högtalarkabel mot SF Toy, var jag bara tvungen höra vad Harbeth 30.1 hade att säga tillsammans med DNM. En stund i ensamhet en kväll… Fram med Eliciten på en pall för provningsläge  och så i med plastpluggarna. Brainpool, Fläskkvartetten, Keith  Jarret, Peter Nordlund, Riedel , Alison Kraus och Robert Plant fick  bjuda på några minuter var. Röst, elektriskt, akustiskt, live och  studio…

Vet du, jag har fått en ny referenskabel. Högtalarna hade mycket  att säga! Kristallklart (jag vet, farligt använda det uttrycket,  men relativt det jag hörde tidigare med TQ Blue), ett rent fritt flöde,  med djup kontrollerad bas, magiskt mellanregister och skimrande  diskant. Inget vasst, bara ett skönt flöde. Rent som en fjällbäck. Fullt av detaljer och  en stor scen där jag kan ta på strängar, titta ner i klockstycket,  känna Thåströms andedräkt. Låter det analytiskt? Nej, jag glömde  allt om plastpluggar och den märkliga fula uppställningen jag gjort  med en kabel som fick hänga i luften (den är för kort för att jag ska kunna använda den permanent i den här uppställningen). Jag bara  njöt. Funderade på om jag skulle våga säga till dig att det här är  den bästa presentation jag hört från de här 30.1orna. Det är  förrädiskt för jag har bara kvar minnesintrycken från lyssningarna med Supra och Nordost. Jag  kom fram till att det här är alldeles fantastiskt bra, bättre än  något jag hört tidigare i det här rummet.

De där Kimber-kablarna gjorde mig nyfiken. Jag behövde en meter kabel till phono-förstärkaren (Rega Fono Mini A2D)… raskt kom Kimber Tomik på plats. Av bara farten ersatte jag TQ Blue mellan CD och förstärkare med  Kimber PBJ. Två tunna tvinnade trådar ersatte en relativt grov blå kabel… På med strömmen och… LP:n med Melody Gardot skimrade! Ingen tvekan tänkte jag, Tomik får vara kvar. Men vad med PBJ? Det mina 30.1 presenterade var öppet med stor detaljrikedom och kontroll. Nu var jag något förvånad. Jag har tagit bort en dyrare och för allt jag visste bra kabel och ersatt med en billigare kabel som dessutom har ett utseende som någon lekt med blå och röd stubintråd. Tiden började bli knapp, jag borde förstås spelat mer och växlat tillbaka, men jag var säker, 30.1 lät lika bra och bättre efter bytet av signalkabel. Ett snabbt beslut: bort med DNM och in med TQ Blue högtalarkabel för att höra hur det skulle låta med Kimber PBJ. Resultatet? Jag kan börja med att tala om att jag behåller Kimber PBJ. När jag tog bort DNM försvann en del av klarheten, bäcken var inte lika klar längre. Men, och här är jag säker, det var klarare, och öppnare än med TQ signalkabel. Och. Den där tendens till vass diskant var borta! Nu har jag spelat flera timmar med den här uppställningen och jag är fortfarande fånigt leende. Jag vet fortfarande att 30.1orna har mer att ge, men den här lilla signalkabeln gav ett steg i rätt riktning.

Nåväl, DNM-kablarna var för korta för att nå mellan Elicit och Harbeth, men vi skulle i alla fall få glädjas åt ljudet från SF Toy genom dem. Men min nyfikenhet var väckt och jag tittade på DNM:s hemsida (det är spännande läsning), förstärkarna konstruerade i plastmaterial, intervju med grundaren Denis Morecroft, presentation av den nya generationen kablar,   – och så de noggranna förklaringarna till hur de här kablarna är konstruerade och hur de ska användas. Om man inte sysslar med bi-wiring, och det gör inte jag, så behöver man en kabel. En. Det är därför det finns fyra trådar, två plus och två jord. Man delar kabeln vid förstärkaren till vänster och höger kanal, låter sedan kabeln löpa till dess det är dags dela till vänster och höger högtalare. Jag som förutsatte att det ska vara en kabel per kanal… Inte nog med det, DNM varnar för att använda kabeln som jag just gjort, det kan skada utrustningen. Gissa om jag var snabb att riva bort den. Vad händer nu? Ombyggnad av kabel. Och istället för två tänker jag köpa en kabel. Så är det med det.

Sonus Faber Toy får just nu sin signal genom Tellurium Q Blue, högtalarkabel. Och det låter bra. Med DNM lät det bättre. Det är ungefär det jag kan säga. Jo, när det gäller DNM:s kablar, gör inte om det där hemma med sammankopplade trådar!

/Kontra

Share Button
 

Comments are closed.